*
Natten före kommer alltid först. Du ligger i sängen, vrider och vänder. Det känns inte så bra som det borde. Det gör det aldrig, men du kan inte heller känna allvaret. Inuti finns bara den tomhet som ersätter känslorna du inte kan känna. Du är redan imorgon utan att känna morgondagen, fortfarande igår utan att minnas vem du var då. Allt för att slippa vara nu, låst i ett språng över skrevan som skiljer natt från dag i landet nästan gryning.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar