måndag 1 december 2014

Nattlig vandring i adventstid

Jag är ingen nattmänniska, men energidryck hjälper.
Det är sent nu. Till och med Ica Nära har stängt. Jag som trodde de var öppna dygnet runt.
Adventsljus och stjärnor lyser i varje fönster som funnes det en lag om att de skulle sitta där.
En buss utan passagerare åker förbi, annars är bara jag vaken.
Kanske är det annorlunda vid Stora torget, där ungdomar brukar klunga sig och polis cirklar varv efter varv, men i Luthagen är jag ensam. Ensam att tänka. Man tänker klarare på natten. Tänker om dagen efter.
Jag stannar vid Äppelparken och lägger mig en stund, gör snöänglar på marken.
Ligger sedan kvar, matt och rusig på samma gång.
En bil stannar. Men se det är polisen! De cirklar inte alls Stora torget som jag trodde.
De frågar om jag behöver hjälp, tror jag är berusad.
Jag svarar att jag är spiknykter och bara gör snöänglar i parken.
Polisen blir bekymrad. Det finns ju ingen snö.
Ska väl de strunta i. Jag är nykter och går själv.
Går iväg och lämnar dem att jaga kriminella som brutit mot regeln att ett ljus ska stå i fönstret.
Ser upp mot min egen lilla lägenhet och kommer på att det är ju jag. Det är mörkt i mitt fönster.
Ett för stort tomrum mellan två ljuspunkter.
Som om min lägenhet inte fanns, ett svart hål bland adventsstjärnor.

2 kommentarer:

  1. Vilken starkt text. Realistisk och verklighetsnära, samtidigt som känslans av overklighet finns i varje ord och mellan varje rad. Tack för att jag fick läsa.

    SvaraRadera
  2. Fint skrivet, stor närvaro!

    SvaraRadera